Remissvar

Svensk Handel har tagit del av betänkandet SOU 2024:8 om Livsmedelsberedskap för en ny tid, och har lämnat ett remissvar.

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande.

Det är otvetydigt så att Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med en osäker omvärld och erfarenheter av såväl pandemi som cyberangrepp i färskt minne. Svensk Handel delar därför utredningens uppfattning att det behövs en uppdaterad livsmedelsberedskap anpassad för vår tid. Hela befolkningens tillgång till livsmedel, även i kris och krig, måste säkerställas.

Näringslivet är avgörande för att Sverige ska klara livsmedelsförsörjningen i kris och krig. Tidigare erfarenheter har visat att företag har god förmåga att anpassa sig till ändrade förutsättningar för att möta nya behov. Det är därför viktigt att framhålla att en grundförutsättning för att företag även i kris och krig ska kunna tillgodose befolkningens behov av livsmedel är att företagen har goda förutsättningar att leverera i fredstid. Av avgörande vikt för livsmedelsförsörjningen är även att andra samhällsfunktioner fungerar, såsom tillgång till el, IT, transporter och finansiella tjänster. Liksom konstateras i betänkandets inledande ord är det även viktigt att så långt som möjligt upprätthålla den inre marknaden och handel i ordets alla bemärkelser, såväl import som export. Därtill behövs offentlig beslutsförmåga och flexibilitet i såväl lagstiftning som myndighetsutövning, anpassad till vid var tid uppkommen kris.

Med nedanstående kommentarer tillstyrker Svensk Handel betänkandet.

Svensk Handel stödjer förslaget om att kommuner framhålls som viktiga inom livsmedelsberedskapen och ges en utökad roll avseende vissa uppgifter. Det är positivt att kommunerna åläggs ansvar att analysera och kartlägga vilka behov som finns. Dessa analyser kan utgöra en god grund när planering av livsmedelsdistribution ska ske. I utredningen saknas emellertid tydlighet kring vad dessa analyser och kartläggningar ska leda till i agerande från kommunernas sida. Utöver förtydligande i denna del, finns också en risk för såväl överimplementering som feltolkningar av betänkandets förslag. Företag inom livsmedelsbranschen är idag nationella till stor utsträckning, om än verksamma lokalt, och för företagen att hantera kontaktvägar och olika tolkningar från landets 290 kommuner vore ohållbart.

Det erfordras vidare samordning vad gäller upprätthållande av tillgång till nödvändiga livsmedel, vilket bör ske på regional eller nationell nivå. De strukturer och försörjningskedjor som finns idag, hos exempelvis dagligvaruhandel och livsmedelsgrossister, är viktiga att upprätthålla, snarare än att parallella lösningar byggs. Så länge livsmedel finns att tillgå kommer dessa distribueras genom redan etablerade livsmedelsvägar, detta torde inte kunna lösas på kommunal nivå på ett mer effektivt sätt. Den kommunala behovsanalysen kan förvisso utgöra en grund för beslut, men ansvaret för planering av livsmedelsdistribution och upprätthållande av tillgången till nödvändiga livsmedel bör lyftas till en regional eller nationell nivå.

Det finns inom näringslivet en utbredd vilja att hjälpa till att skapa robusthet och motståndskraft i beredskapsarbetet. Det saknas emellertid i betänkandet utökade lagkrav eller konkreta förslag på livsmedelsföretags eller -grossisters ansvar och uppgifter eller åtgärder för att stärka deras förmåga. Detta behöver förtydligas, och även knytas till finansiering av eventuella föreslagna åtgärder.

En huvudprincip som avslutningsvis är viktig att framhålla är att totalförsvar är ett statligt ansvar. Finansiering av detsamma bör ske genom skattemedel. Alla avsteg från denna princip bör noga utredas, finansieras och säkerställas att det sker på konkurrensneutrala grunder.

                                                                 Marie Enhörning

                                                                 Näringspolitisk expert

240515-sou-2024-8-livsmedelsberedskap.pdf

remisser-900.png

Remiss avseende Livsmedelsberedskap för en ny tid

Nyheter - debattartikel

Naturvårdsverket måste ha de resurser som behövs för att alla producenter ska ta ansvar för insamling och återvinning av sina förpackningar.

Debattartikel införd i Altinget 14 maj 2024:

Naturvårdsverket måste ta sitt ansvar och prioritera tillsynsarbetet för att säkerställa att alla producenter betalar sin del och att vi har en rättvis konkurrens på marknaden, skriver debattörerna.

Producenter med producentansvar för förpackningar

Den 1 januari 2024 trädde den nya producentansvarsförordningen i kraft, som innebär ett utökat ansvar för producenter som sätter en förpackad vara på den svenska marknaden. Syftet är att öka insamling och återvinning, vilket producenterna finansierar. Våra producenter välkomnar detta och är beredda att ta det utökade ansvaret, men då krävs att Naturvårdsverket tar sitt ansvar som tillsynsmyndighet.

Utöver de kostnader som den nya förordningen medför för producenterna, tillkommer kraftigt ökade kostnader de närmaste åren. Fastighetsnära insamling av förpackningar ska vara införd i hela Sverige senast den 1 januari 2027 så att fler förpackningar ska källsorteras för återvinning.

För att den nya förpackningsförordningen ska fungera fullt ut krävs att alla producenter ansluter sig till en godkänd producentansvarsorganisation, vilket är ett krav i förordningen. Det räcker inte att vissa företag är samvetsgranna och tar ansvar för att finansiera insamlingen och den ökade återvinning som behövs för att nå Sveriges återvinningsmål. Alla måste bidra, men så ser inte verkligheten ut i dag.

Att låta branschkollegorna ta notan för att de egna förpackningarna samlas in och återvinns ger därför en klar konkurrensfördel.

Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet och ansvarar för uppföljning av producentansvaret. Vi uppskattar att det i dag finns mer än 3 000 företag som inte är anslutna och därmed undkommer kostnaderna för insamling och återvinning av sina förpackningar. Tillsammans står de för flera hundra miljoner kronor i uteblivna förpackningsavgifter varje år. Det är oacceptabelt att ansvarstagande företag tvingas ta hela kostnaden som den nya förordningen medför, medan andra kan komma undan.

Konkurrensfördel för företag som friåker

Naturvårdsverket måste ta sitt ansvar och prioritera tillsynsarbetet för att säkerställa att alla producenter betalar sin del och att vi har en rättvis konkurrens på marknaden. Bristen på aktiv och uppsökande tillsyn innebär att konsekvenserna i dag är obefintliga och företagen tillåts ”friåka” på de som tar ansvar. Det är alltför enkelt att undvika det lagstadgade ansvaret att vara ansluten till en producentansvarsorganisation.

De ekonomiska incitamenten är uppenbara. Genom att inte vara med och finansiera de ökande kostnaderna, kan företagen ta ut ett lägre slutpris på sin produkt mot konsument. Att låta branschkollegorna ta notan för att de egna förpackningarna samlas in och återvinns ger därför en klar konkurrensfördel.

Dagligvaruleverantörerna, Svensk dagligvaruhandel, Svensk handel, Sveriges bryggerier och Sprit & vinleverantörsföreningen representerar en stor del av de drygt 8 000 producenter som är anslutna till Näringslivets producentansvar och vi gör vad vi kan för att alla ska ta sitt lagstadgade ansvar.

Vi uppmanar regeringen att säkerställa att Naturvårdsverket har de resurser, verktyg och den kompentens som behövs. I slutet på mars inkom Naturvårdsverket med en hemställan till regeringen där de efterfrågar ökade medel för tillsyn, något som skulle innebära än högre framtida tillsynskostnader för ansvarstagande företag. I dag betalar de företag som tar producentansvar en årlig tillsynsavgift på 1 250 kronor till Naturvårdsverket, en avgift som sammantaget motsvarar cirka 10 miljoner kronor per år.

Det är hög tid att Naturvårdsverket agerar på sitt tillsynsansvar och faktiskt nyttjar de förutsättningar som de redan har till sitt förfogande. Det är möjligt att det finns behov att öka tillsynsavgiften, men oavsett avgift förutsätter vi leverans i form av faktiskt agerande från Naturvårdsverket. Endast med aktiv och tillräcklig tillsyn kan vi få konkurrens på lika villkor för företag i Sverige och ett producentansvar som fungerar i praktiken, inte bara i teorin.

Jörgen Friman, Vd Dagligvaruleverantörerna

Karin Brynell, Vd Svensk dagligvaruhandel

Anna-Karin Fondberg, Vd Sveriges bryggerier

Kent Persson, Styrelseordförande Sprit & vinleverantörsföreningen

Kosmetika, tomma forpackningar.jpeg

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Söktjänster på nätet har blivit nyckel­verktyg för kriminella. Regeringen måste stoppa detta utnyttjande av lagstiftningen.

Debattartikel införd i Svenska Dagbladet 13/5 2024:

 i Sverige är system­hotande och utgör ett hot mot vår demokrati och mot människors trygghet och säkerhet. Den finansieras i hög grad genom bedrägerier, stölder och tillgrepps­brott, vilka enligt Brotts­förebyggande rådet stod för 41 procent av alla brott förra året. Antalet bedrägerier växer snabbt, framför allt bedrägerier genom så kallad social manipulation, där bedragaren övertygar offret att självt utföra en överföring av pengar. Enligt polisen ökade antalet anmälda bedrägerier och brottsvinster från bedrägerier under förra året med 22 procent.

Vid bedrägerier använder sig de kriminella enligt polisen i stor utsträckning av person­uppgifter som olika söktjänster tillgängliggör på sina webbplatser, vilket möjliggörs av att de har beviljats ett frivilligt utgivnings­bevis som ger grundlags­skydd till webbplatsen enligt yttrande­frihets­grundlagen. På så vis kan de fritt publicera person­uppgifter utan personers tillåtelse, och dessutom ta betalt för det. Det står också fritt för vem som helst, även kriminella, att ansöka om frivilligt utgivnings­bevis och starta en söktjänst.

 är inte förenlig med bestämmelserna i EU:s dataskydds­förordning (GDPR). Med ett frivilligt utgivnings­bevis ges möjlighet att publicera uppgifter som annars inte skulle vara tillåtna att publicera enligt GDPR. Det beror på att lagstiftaren anser att all information ska vara offentlig och att detta väger tyngre än en medborgares rättighet till privatliv och skydd mot kriminalitet. Så ser det inte ut i andra jämförbara länder. Ett ytterligare problem är att man som användare av dessa söktjänster kan vara anonym samt att man som privatperson – till skillnad mot när någon tar en kredit­upplysning – inte får någon notifiering om att någon inhämtat ens person­uppgifter.

Dessa förhållanden ger kriminella fritt spelrum att på ett enkelt och systematiskt sätt kartlägga potentiella offer baserat på söktjänsternas sammanställda information om ålder, civilstånd, inkomst, hur man bor, telefonnummer och vilken bil man äger. Därefter kan de använda informationen för att göra massutskick av bedrägliga SMS eller ringa potentiella offer som luras att lämna ut bankkoder eller logga in med bank-ID. Genom den snabba utvecklingen av AI ökar också risken markant för ännu mer effektiva och sofistikerade bedrägeri­attacker. Informationen som söktjänsterna tillhandahåller kan också användas vid våldsbrott såsom sprängningar och skjutningar.

 är unik och värdefull och bör värnas. Samhället står dock i ständig förändring och vår värld ser helt annorlunda ut nu än den gjorde när offentlighets­principen tillkom år 1766. Mycket har också hänt sedan yttrande­frihets­grundlagen anpassades till internet 2003, vilket gjorde söktjänster tillåtna. Givet samhällets och teknologins snabba utveckling måste även våra principer och lagstiftning löpande anpassas för att vara ändamåls­enliga.

Regeringen gav i oktober 2023 en särskild utredare i uppdrag att se över grundlags­skyddet för söktjänster som offentliggör person­uppgifter. Vi välkomnar detta och ser en grundlags­ändring som helt nödvändig. Uppdraget ska dock inte redovisas förrän i november 2024 och även om utredningen förordar en grundlags­ändring tar den i sin tur mellan 3–5 år att genomföra. Under tiden kommer person­uppgifter från olika söktjänster fortsatt att användas av den organiserade brottsligheten.

Vi beklagar denna tidsutdräkt och uppmanar därför regeringen att, utöver eventuella ändringar i grundlagen som utreds, agera snabbt och uppdatera dataskydds­lagen alternativt offentlighets- och sekretess­lagen för att begränsa kriminellas tillgång till person­uppgifter i syfte att begå brott mot enskilda. Vi vill att regeringen skyndsamt lagfäster medborgarnas rätt att inte få sina person­uppgifter publicerade via privata söktjänster utan att själv kunna kontrollera vilka person­uppgifter som finns tillgängliga, samt att begränsa och reglera söktjänsternas möjlighet att ladda ner hela svenska folkets data.

Samtidigt är det givetvis viktigt att myndigheter och andra aktörer som arbetar med att bekämpa organiserad brottslighet även fortsatt har tillgång till person­uppgifter, samt att arbets­givare kan göra nödvändiga säkerhets­kontroller. Detta är något regeringen bör ta i beaktande när lagstiftningen ses över.

 den organiserade brottsligheten har alla aktörer i samhället – politiker, myndigheter, polisen, banker och andra privata företag – ett ansvar och en viktig roll att spela. Nu måste hela civilsamhället kraftsamla för att stärka samhällets motstånds­kraft. Vi måste jobba på alla fronter samtidigt och lagstiftningen måste snabbt anpassas efter den samhälls- och brotts­utvecklingen vi ser.

Grundlagen ska vara ett skydd för oss alla och inte ett verktyg för kriminella. Så länge kriminella enkelt kan identifiera och kartlägga potentiella offer via söktjänster kommer vi inte kunna råda bot på den organiserade brottsligheten och den bedrägerivåg som följer i dess spår.

ordförande, Pensionärernas Riksförbund

förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund

riksdagslogo-16x9.png

Stoppa utnyttjandet av person­uppgifter

Rapporter

En svag aprilförsäljning för många kläd- och skohandlare. Det visar april månads Stilindex. Nu står hoppet till en varm och skön maj.

De flesta handlare i undersökningen förklarar den uteblivna försäljningen med den uteblivna vårvärmen. Det kalla vädret har påverkat efterfrågan på vår- och sommarkläder samt skor, vilket resulterade i en relativt trög försäljning under april. 

Det finns undantag, där försäljningen gått bra och man har nått aprils försäljningsmål, men den generella bilden är att det blev en svag månad. Trots fler öppna handelsdagar och att många svenskar fick skatteåterbäring lyfte inte handeln i stort. En försenad vår slår hårt mot modehandeln, som nu arbetar intensivt med att anpassa sina produktutbud och marknadsstrategier för att möta kundernas behov och förväntningar under kommande månader.

Vi har talat med Anna Karin Holck som är Sverigechef för Vero Moda Vila Bestseller Stores som bekräftar bilden av en mycket väderberoende modebransch.

 Sverigechef, Vero Moda, Bestseller Stores Sverige AB

Vi ser tydliga tecken också i våra topplistor på vad som sålt bäst under april. 
Här såg vi att det i princip var samma produkter som såldes i mars. 
När värmen nu kom förändrades detta mönster tydligt och sommarprodukterna började sälja direkt. 


Med det varmare majvädret är branschen ändå optimistisk inför framtiden och ser fram emot en bra försenad vårsäsong. Anna Karin Holck skickar med sina bästa trendtips inför sommaren.

Bohotrenden är tydlig och stor med maxiklänningar och maxikjolar, samt att vita klänningar specifikt håller i sig som en företeelse för hela sommaren och inte bara till studenten.

stilindex-april-2024-1-1715627615.pdf

veromoda-stilindex-april.png

Stilindex april 2024

Nyheter - generell

De två lagstiftningarna är nu antagna i EU-parlamentet. Svensk Handel berättar mer om vad som gäller.

Due Diligence ställer krav på företag att granska sina värde- och leverantörskedjor. Syftet är att säkerställa att såväl sociala som miljömässiga problem åtgärdas så snart de identifieras, oberoende om dessa uppstått i andra länder. Forced Labour syftar till att säkerställa att inga produkter på EU:s marknad har producerats under tvång.

 kommer följande att infasning ske för företagen:

Det betyder att denna lagstiftning inte direkt omfattar företag med mindre än 1000 anställda eller har minst 450 miljoner Euro i årlig omsättning. Det betyder dock inte att medelstora och mindre företag inte kommer att beröras.

Även om det till antalet kommer vara ett mindre antal företag som omfattas så står de för en stor del av omsättningen i handeln. Dock är det viktigt att komma ihåg att alla företag som har affärsrelationer med dessa företag kommer förväntas inkomma med information om hur företaget bedriver sitt aktsamhetsarbete.

kommer i kontrast till Due Diligence att direkt gälla alla företag, oberoende av storlek, samt alla typer av produkter. Lagstiftningen förbjuder produkter tillverkade med tvångsarbete från att exporteras och säljas på EU:s marknad. Den fastställer också regler för utredningar, beslut och hur man ska hantera bevisade fall av tvångsarbete, vilket kan inkludera indragning och omhändertagande av en produkt.

Lagstiftningen ska ses som ett komplement till aktsamhetskraven som kommer och syftar bland annat till att säkerställa att EU kan hindra produkter från att komma in i EU, där staten i de exporterande länderna sanktionerar arbetsvillkor som är oacceptabla.

Innan båda lagarna kan träda i kraft måste EU-rådet godkänna dem samt att de ska publiceras i EU:s officiella tidning. Due Diligence väntas träda i kraft och börja tillämpas från mitten av juni 2024. Det väntas dröja till hösten 2024 med Forced Labour för att lagstiftningen sedan ska börja tillämpas från slutet av 2027 i medlemsländerna.

eu-1715158369.png

Due Diligence och Forced Labour antagna i EU-parlamentet

Nyheter - pressmeddelanden

Införandet av miljözon klass 3 i Stockholm sker utan att nödvändig infrastruktur finns på plats och utan tillräcklig tid för omställning.

Tondövt att hasta fram beslut om miljözon

Under måndagskvällen klubbades ett införande av Miljözon klass 3, med start 31 december 2024, igenom i Stockholm Stads kommunfullmäktige.

Detta innebär att enbart rena elfordon, gasfordon med utsläppsklass Euro 6 och bränslecellsfordon tillåts i området Hamngatan – Sveavägen – Kungsgatan – Birger Jarlsgatan. Laddhybrider kommer inte att tillåtas, om det inte rör sig om tunga lastbilar eller bussar med utsläppsklass Euro 6.

Svensk Handel har tillsammans med ett flertal branschorganisationer, som sammantaget representerar nära 18 000 medlemsföretag och över 180 000 anställda verksamma i Stockholm, under det senaste året arbetat med att tydliggöra konsekvenserna av miljözonsplanerna för politikerna i Stadshuset.

Vi står fullt ut bakom ambitionen att förbättra luftkvalitén samt att minska koldioxidutsläppen – såväl i staden som i resten av landet. Men implementeringen av miljözonen i Stockholm sker utan rimlig tid för förberedelser och omställning och utan att nödvändig infrastruktur finns på plats.

Trafikborgarråd Lars Strömgren har vid ett flertal tillfällen hävdat att detta beslut har föregåtts av en omfattande dialog med näringslivet. Tyvärr upplever vi att det har varit mer av envägs-information, snarare än konstruktiva diskussioner.

Responsen på de inspel vi och våra medlemmar fört fram har varit obefintlig, och det har uttalats att "det inte är politikens ansvar att lösa näringslivets problem". Detta alltså sagt om ett problem som till 100 procent skapas av politiken.

Näringslivet spelar en högst central roll och vill vara med att bidra till omställningen. Vi hoppas att majoriteten i Stockholms Stadshus inser detta och framgent är öppna för verklig dialog. Politik och näringsliv måste agera tillsammans.

sh-bakgrund-1.jpg

sh-bakgrund

Martina Elfgren, chef för Svensk Handels Brysselkontor, ger oss en uppdatering på vad som är aktuellt i Bryssel just nu.

Martina, varför är det viktigt för Svensk Handel att vara på plats i Bryssel?

– Tre fjärdedelar av företagens handel sker med Europa och cirka 70 procent av de lagar och regler som svenska företag måste följa har sitt ursprung i EU. Eftersom EU-lagar har företräde framför svensk lag är det viktigt att vara på plats tidigt i processen för att kunna genomföra ett proaktivt påverkansarbete. När regelverken anländer i Sverige och ska implementeras i svensk lag så är de förhoppningsvis lite bättre än vad de hade kunnat vara, säger Martina Elfgren.

Svensk Handel har en internationell enhet där fem personer jobbar, två i Bryssel och tre i Stockholm. Alla fem arbetar aktivt med påverkansarbete från ax till limpa i lagstiftningsfilerna från EU.

eu-ganget-ny.jpg

Berätta om vad som klubbats i parlamentet, och om EU-valet.

- I förra veckan antog Europaparlamentet ett stort antal lagstiftningar som kommer att ha påverkan på handeln. Nästa steg är att lagstiftningarna ska antas av EU-rådet. Om man där röstar ja till förslaget kan EU-kommissionen anta det genom att publicera det i Official Journal of the European Union och efter 20 dagar efter publicering har lagstiftningen trätt i kraft. Är det ett direktiv ska det implementeras i svensk lag och varje lagstiftning har olika implementeringstider från 24 - 36 månader.

Mitt tips är att följa Svensk Handels hemsida för att få del av de FAQs, webbinarier, seminarier och information som vi ger om kommande lagar. Vi jobbar varje dag för att det ska vara lätt att göra rätt. Med en stark medlemsorganisation i ryggen ska vi göra vardagen lite lättare för våra medlemsföretag, säger Martina.

Hur kommer EU-valet påverka svenska företag och konsumenter?

- Sverige är en del av EU. Allt som sker i Bryssel påverkar svenska företag och konsumenter. EU-parlamentet är en av EU-institutionerna som beslutar om lagar och regler som påverkar olika branscher, från miljöregler till dataskydd och arbetsrätt. EU-valet påverkar svenska företag och konsumenter genom politiska beslut som påverkar handel, regleringar, klimatpolitik, digitalisering, arbetskraftsfrågor och ekonomisk stabilitet. Det är viktigt för både företag och konsumenter att vara medvetna om dessa förändringar. Det är av den anledningen viktigt att man tar tillfället i akt och går till valurnorna den 9 juni.

Till de företag i Sverige som tycker det är svårt att förstå kopplingen till EU och Bryssel, vad säger du?

– Alla de regler som företagen har att följa börjar i Bryssel och EU. Svensk Handels styrka är att vi tillsammans med andra organisationer kan påverka lagstiftningsarbetet i Bryssel så att det blir bättre när det landar i Sverige. Vi följer arbetet från ax i Bryssel, till limpa i Sverige. Mitt tips är att följa Svensk Handels hemsida för att få del av de FAQs, webbinarier, seminarier och information som vi ger om kommande lagar. Vi jobbar varje dag för att det ska vara lätt att göra rätt. Med en stark medlemsorganisation i ryggen ska vi göra vardagen lite lättare för våra medlemsföretag, säger Martina.

martina-reportage.jpg

Häng med till Svensk Handel i Bryssel

tilltradesforbud-till-butik---2024.pdf

Lagen om tillträdesförbud till butik ger inte handlarna det skydd som utlovats. Domstolarna gör fortsatt helt olika tolkningar av lagen.

Lagen om tillträdesförbud till butik infördes 1 mars 2021. Grundtanken med lagen är att bidra till att butiker ska vara en fredad zon från brott och att de anställdas arbetsmiljö ska bli tryggare. Efter mer än tre år med lagen kan Svensk Handel krasst konstatera att så inte blivit fallet.

Totalt inkom 483 ansökningar om tillträdesförbud under 2023. Av dessa meddelades tillträdesförbud i 234 fall, alltså i 48 % av fallen. Även under 2023 noterades stora variationer i landet när det kommer till ansökningsgrad. På vissa orter används lagstiftningen flitigt, på andra orter inte alls.

Särskilt anmärkningsvärt är att landets åklagarkammare gör olika bedömning om vad som krävs för att ett tillträdesförbud ska dömas ut. På vissa håll beviljas majoriteten av ansökningarna, medan en ansökan i Malmö eller Eskilstuna leder till avslag. Efter att ha analyserat ansökningar under tre års tid kan Svensk Handel konstatera att snarlika ärenden får olika utfall beroende på vilken åklagarkammare som hanterar ansökan.

Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel.

Tre av fyra tillträdesförbud överträddes

Under 2023 inkom 174 anmälningar om överträdelse av tillträdesförbud. Ställt mot antalet beviljade tillträdesförbud har så mycket som tre av fyra meddelade tillträdesförbud överträtts.

Lagen om tillträdesförbud till butik 2023 i siffror

I en tidigare version av pressmeddelande förekom en uppgift gällande motivering av beslut. Denna uppgift har visat sig behöva granskas mer noggrant. Av samma orsak har även korrigering av rapporten genomförts.

Frågor vi driver

Remiss avseende Livsmedelsberedskap för en ny tid

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Stoppa utnyttjandet av personuppgifter

Stilindex april 2024

Due Diligence och Forced Labour antagna i EU-parlamentet

Tondövt att hasta fram beslut om miljözon

Häng med till Svensk Handel i Bryssel

Tre av fyra tillträdesförbud till butik överträddes 2023

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev

Frågor vi driver

Remiss avseende Livsmedelsberedskap för en ny tid

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Stoppa utnyttjandet av person­uppgifter

Stilindex april 2024

Due Diligence och Forced Labour antagna i EU-parlamentet

Tondövt att hasta fram beslut om miljözon

Häng med till Svensk Handel i Bryssel

Tre av fyra tillträdesförbud till butik överträddes 2023

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev

Stoppa utnyttjandet av personuppgifter